Att förbättra världen

Genom en timanställning i den lokala bokhandeln förbättrar man världen på löpande band. Det är bara att konstatera. Det är fullt upp under samtliga timmar i den AC-besyddade affären. Ta bara idag som exempel. Jag har prismärkt alltifrån kortlekar till gummibandsmappar, vilket i stor utsträckning förenklar konsumenternas vardag då de slipper fråga någon av oss proletärer bakom disken om varenda varas kostnad.

Dessutom har jag sökt med lyckta och andra-behövliga-hjälpmedel-när-man-är-på-jakt-efter-något efter Tankar om trädgården för att tillfredsställa en äldre dams vilja, vilket jag efter en alldeles för lång stund lyckades med (sedan ville jag inte att tanten skulle försvinna och funderade på att ta med henne hem, men insåg att det kanske inte är så bra för affärerna att adoptera kunder hur som helst). För att senare också ge mig själv en mental utmaning funderade jag över var det nya skolstartsmaterialet ska få sin plats - för det här är viktiga grejer. Inte nog med att det ska få plats, det ska vara organiserat och se bra ut. Jag måste alltså plocka fram såväl min organiserade som estetiska sida och jag behöver kanske inte förtydliga att det är sidor som inte är oerhört framträdande hos mig.

Det mångkulturella är slående och jag möts av kommunikation på norska, skånska, stockholmska, engelska, tyska och danska. Danskan missförstår jag helt och hållet och försöker sälja 20 stycken istället för sju frimärken till en söderländsk familj.

Vid ett flertal tillfällen har jag också kommit på mig själv med att fylla behovet av ljud i butiken. Att i en bokhandel spela musik är inte slående, men tystnaden är ibland alldeles för påtaglig och vid vissa tillfällen har jag vänt mig om för att se varifrån de okontrollerade försöken till att skapa musik med stämband kommer ifrån, när jag kommer på att det är jag själv som står för dem och därmed skrämmer bort samtliga kunder i min närhet.

11 av 35 dagar avklarade. Och nej, understimulerad är jag inte alls. Det är inte därför jag går och knäpper frenetiskt med fingrarna. Det är inte därför jag funderar på att leta rätt på en gammal mattebok. Det är inte därför jag försöker hitta dolda budskap i dikter från den 800-sidiga poesiboken jag fick i födelsedagspresent. Det är inte därför jag läser varenda tidningsledare jag kan tänka mig på Internet i lediga stunder.

Det är fredagkväll, jag jobbar imorgon och det är ingen som är sugen på att läsa om och filosofera lite kring varför Kina aldrig koloniserades - eller något sådant?